Hypertyreos - överproduktion

Hypertyreos – överproduktion av sköldkörtelhormon

Sköldkörteln sitter på framsidan av halsen, strax under struphuvudet. Sköldkörteln tillverkar hormon som styr så gott som alla kroppens funktioner samt ämnesomsättningen. Överfunktion i sköldkörteln innebär att den producerar mer sköldkörtelhormoner än kroppen behöver för en normal ämnesomsättning. I och med den höga ämnesomsättningen går kroppen och alla dess funktioner på högvarv.

Sjukdomen hypertyreos (överproduktion av sköldkörtelhormon) är 5 -10 gånger gånger vanligare hos kvinnor än hos män. I Sverige får mellan 2 och 3 % av alla kvinnor hypertyreos som kräver behandling. Hypertyreos är ofta ärftlig. Hypertyreos är ovanlig hos barn, blir vanligare i puberteten och förekommer sedan i alla åldrar.

Hypertyreos – symtom

Symtomen kommer sakta smygande och kan lätt förväxlas med stress. Vanliga symtom är svettningar, värmekänsla, trötthet, menstruationsrubbningar, hjärtklappning, högre puls, viktnedgång, darrningar i exempelvis händer och fingrar, lös avföring, fler avföringar per dag, dålig sömn, nervositet, oro, ilska, gråter lätt, irritabilitet, känsla av svaghet i musklerna och problem med hår, hud och naglar.

Hos äldre patienter kan några av symtomen vid hypertyreos vara mer framträdande, exempelvis viktnedgång, högre puls och hjärtklappning. Det finns också en ökad risk för benskörhet eftersom balansen mellan uppbyggnad och nedbrytning av skelettets benvävnad kan rubbas. En del patienter får besvär med ögonen. Några får uppspärrade ögon och en stirrande blick. Ögonen kan också kännas irriterade, torra och röda. I ovanliga fall kan patienten drabbas av sämre syn och dubbelseende.

Hypertyreos – behandling

Hypertyreos kan behandlas på tre olika sätt. Alla tre sätt är bra, men har olika för- och nackdelar.

1. Medicinsk behandling med tabletter mot hypertyreos. De bromsar produktionen av sköldkörtelhormon. Behandlingen pågår mellan 12 och 18 månader. Därefter förblir ämnesomsättningen normal hos ungefär hälften av patienterna, men hos ungefär hälften ökar den igen. De behöver därför behandlas ytterligare antingen genom operation eller med radioaktivt jod.

2. Kirurgisk behandling mot hypertyreos, d.v.s. att i stort sett hela sköldkörteln tas bort. Några månader före planerad operation behandlas patienten med tabletter så att ämnesomsättningen ska vara normal vid operationen. Efter operationen brukar den höga ämnesomsättningen vara botad, men nästan alltid blir ämnesomsättningen för låg istället. Detta kräver livslång behandling med sköldkörtelhormon (Levaxin eller Euthyrox).

3. Behandling med radioaktivt jod vid hypertyreos vilket innebär att patienten får dricka en lösning av radioaktivt jod, som tas upp av sköldkörteln. Strålningen på sköldkörteln gör att dess funktion och storlek minskas. Övriga organ i kroppen får mycket låga strålningsdoser. Efter behandling får de flesta patienter låg ämnesomsättning. Det innebär att de måste behandlas med sköldkörtelhormon resten av livet. Vid graviditet är radiojodbehandling utesluten.

Hypertyreos hos barn

Barn och ungdomar med hypertyreos Det är vanligare med överfunktion än underfunktion och flickor drabbas oftare än pojkar. Hypertyreos är ovanlig före 5 års ålder och vanligast i puberteten. Den vanligaste överfunktionen kallas Graves sjukdom. Den orsakas av att antikroppar stimulerar sköldkörteln till att bilda mer hormoner än kroppen behöver. Symtomen är desamma som hos vuxna, d.v.s. sänkt koncentrationsförmåga, humörsvängningar, hjärtklappning och darrningar/skakningar. Barnen kan vara överaktiva och ha litet behov av sömn eller vara ovanligt trötta. Många barn får problem med skolarbetet p.g.a. dessa symtom. Vissa barn kan ha symtom på hypertyreos samtidigt som de har symtom på hypotyreos.

Nyfödda med hypertyreos

Det är ovanligt att barn föds med hypertyreos. Det finns en övergående form av överfunktion som kallas LATS (Long Acting Thyroid Stimulator). Den beror på att mamman har en sköldkörtelsjukdom och att antikroppar har passerat över till barnet via moderkakan. Antikropparna stimulerar spädbarnets sköldkörtel att öka hormonproduktionen. Det är viktigt att nyfödda spädbarn med mammor som har denna antikroppsbildning kontrolleras med blodprov och att de får en bedömning av barnläkare.